Världens länder har antagit 17 globala hållbarhetsmål som ska uppnås till 2030. Syftet är att skydda vår planet och naturresurserna, utrota fattigdom, säkerställa mänskliga rättigheter och skapa ett värdigt liv för alla. För första gången finns det en samsyn och en plan hos världens länder kring hur alla tillsammans kan bidra till en positiv utveckling.
– Alla har ett ansvar att bidra, men ingen kan jobba med alla de 169 delmålen. Det gäller att hitta ett rimligt angreppssätt och ta sig an det hela stegvis. Företag får tolka målen utifrån hur de berör deras verksamhet ur risk- och möjlighetsperspektiv, och sen prioritera, säger Mia Barkland, vd på konsultbolaget Trossa som hjälper näringsliv och offentliga verksamheter att bli mer hållbara.
Det gäller att tänka igenom dels vilket grundläggande ansvar företaget har gentemot målen som helhet, dels hur företaget genom sin kärnverksamhet och specifika kunskap kan bidra till en utveckling i rätt riktning på vissa områden. Enligt Mia Barkland finns det en risk att man bara fokuserar på de delar där företaget redan bidrar aktivt, och glömmer bort viktiga delar där risker finns eller förbättringar behövs. Hon understryker att målen hänger ihop och balanserar olika sorters hållbarhet: social, miljömässig och ekonomisk.
Helheten är viktig
– Ta till exempel ett energiföretag som producerar förnybar energi, och alltså bidrar till målet om hållbar energiförsörjning. Men för att det ska vara hållbart på riktigt måste vi också se till att hantera risker och minimera negativ påverkan på människor och miljö i hela värdekedjan. Vilka arbetsmiljörisker finns vid tillverkningen av vindkraftverken? Hur påverkas djur och naturvärden av anläggningarna? Och så vidare. Så tänk alltid ur två perspektiv – vad är vårt ansvar och vad kan vi bidra med?
Det här berör alla, stora som små företag
Att hållbarhet blir allt viktigare ur marknadsperspektiv visar en undersökning från Sverige Bygger där 3 700 konsulter och entreprenörer inom byggbranschen deltog. Av dem svarade 70 procent att det är viktigt att projekt har ett tydligt hållbarhetstänk. Peter Åhs, marknadschef på Sverige Bygger, sa i samband med att rapporten släpptes:
– Mindre företag ligger efter och borde logiskt därför få det svårare att sälja sina tjänster och produkter till projekt som är tänkta att bli miljöcertifierade. De större företagen har resurserna att utveckla och utbilda men ser säkert också stora möjligheter att ta större marknadsandelar på den kommande marknaden av mer hållbara, miljöcertifierade projekt.
Mia Barkland menar att Agenda 2030 berör alla som är intresserade av att finnas kvar på marknaden och stärka lönsamheten över tid. Det handlar om att hantera sina risker och utvecklingsmöjligheter – idag och imorgon. Att visa på ansvar och satsa på en hållbar profil stärker också ens ställning som attraktiv arbetsgivare i en tid där det råder brist på arbetskraft. Att vara del av något större, att vara med och bidra till en bra samhällsutveckling och inte bara till nästa kvartalsresultat, är något som många efterfrågar, speciellt de yngre potentiella medarbetarna.
– Agenda 2030 är allas vår gemensamma färdplan och ett bra verktyg för hållbar affärs-och verksamhetsutveckling. Målen hjälper till att tydliggöra varför ni finns, vad ni bidrar med och vart ni är på väg. I arbetet behöver ni kroka arm med leverantörer, kunder och andra intressenter vilket ger bra förutsättningar för framtiden, säger hon.
Plattform att utgå från
David Lindgren är hållbarhetsansvarig på Ramböll Sverige, ett teknikkonsultbolag inom bygg- och anläggning. De är samhällsbyggare som utformar den fysiska miljön som finns runt oss. För dem har Agenda 2030 en stor betydelse.
– De globala målen ger en gemensam plattform som vi utgår från i vårt dagliga arbete och som ofta har en direkt koppling till vardagen hos oss. De hjälper oss helt enkelt att knyta ihop de stora globala hållbarhetsfrågorna och tydliggöra varför vi ska göra rätt val i de lokala lösningarna. Vi har även tagit fram konkreta mål som rör vårt interna hållbarhetsarbete, det vill säga hur vi driver våra kontor och arbetsplatser.
Många är rädda för att hållbarhetsarbetet ska leda till ökade kostnader i projekten, men David Lindgren ser att projekt som har hög miljöprestanda inte per automatik ger högre kostnader.
– Det är enkelt egentligen. Du tillämpar samma kostnadsstyrning av miljö- och hållbarhetsfrågor som andra frågor inom projektet. Blir det för dyrt går det att säga nej. Men min erfarenhet är den, att för projekt med 20-40 procent bättre miljöprestanda blir skillnaden plus minus 2 procent, förutsatt att man ställt tydliga krav redan från början.
Så var börjar man?
– Jag tycker inte att man ska vara rädd för att sätta hållbarhetsmål i sina projekt. Det är en jätteviktig signal både till medarbetare, kunder, intressenter och leverantörer. Lägg tid på att förklara värdegrunden som man utgår från. Ta dig tid att skapa en gemensam plattform. Vad är det för arbete vi vill åstadkomma och varför gör vi det här. Branschen kan nämligen leverera betydligt mer hållbara lösningar än standard, och de som är inblandade i projektet gör gärna det om de bara känner efterfrågan från beställaren , säger David Lindgren.
Gå inte i fällan att göra allt på en gång, det är lätt hänt att det blir mer än vad företaget mäktar med. Det är ett vanligt misstag menar Mia Barkland.
– Man måste kunna fortsätta driva sin dagliga verksamhet så ta lagom kliv framåt. Prioritera och gör en del i taget. Och glöm inte att hjälpas åt. Det här är ett arbete som involverar hela värdekedjan såsom alla medarbetare, kunder och leverantörer, säger hon.
Tips för att komma igång
- Börja med att fundera över företagets verksamhet och dess påverkan på omvärlden
Fundera själv, med kollegor, prata med kunder, samarbetspartners och intressenter. Vilken påverkan har vi och vad är det för värde vi skapar, för miljön, människor och samhällsekonomin. Vad finns det för positiva delar, vad finns det för risker? - Vilka krav och förväntningar har omvärlden på oss?
Det kan vara från medarbetare, morgondagens lagstiftning, kunder och leverantörer. Vad är det för saker vi behöver jobba mer med för att vara relevanta för dem nu, imorgon och i decennier framöver? Identifiera huvudfrågorna. - Kavla upp ärmarna och sätt igång!
Det är lätt att tro att det här är bara något som rör stora företag som har stor personalstyrka som kan hantera detta. Sanningen är att detta berör oss alla. Arbetet måste ske på alla nivåer i alla verksamheter. Koppla huvudfrågorna till några eller något av målen. Tratta ner på individnivå, alla kan bidra!
Källa: Jämförelseanalys av hållbart, miljöcertifierat byggande på projektmarknaden (delrapport 1 av 2), Sverige Bygger 21 november 2017.