Att exportera varor och tjänster är ett grundläggande sätt för att få sitt företag att växa. Trots det är det många företagare som inte tänker tanken. Några av de vanligaste hindren som företagare upplever är bristande tillgång på resurser i företaget till exempel tidsbrist för strategiska frågor, att det är kostsamt att bygga upp en exportverksamhet samt brist på rätt kontakter och nätverk.
I den exportstrategi som regeringen antog år 2015 finns ett uttalat mål att öka andelen exporterande företag och andelen företag som är underleverantörer till exporterande företag. Det gör att det finns stöd och hjälp att få från myndighetshåll för dig som vill undersöka möjligheterna att internationalisera din verksamhet. För den som vill satsa finns det möjlighet att vinna mycket, inte bara sett till intäkter. Små och medelstora företag som är internationellt verksamma uppvisar högre tillväxtvilja, starkare framtidstro, är mer innovativa och digitaliserade än andra företag.
Fakta och trender om export
Ur Tillväxtverkets rapport Nya trender inom export och import har vi hämtat intressanta fakta och slutsatser som är bra att ha i bakhuvudet för alla som planerar att undersöka sina exportchanser. Rapporten är baserad på en undersökning där 10 000 svenska företagare ingår.
- Huvuddelen av den svenska exporten består av varor. Tjänsteexporten utgör cirka en tredjedel, men utrikeshandeln med tjänster ökar snabbare än handeln med varor. Här utmärker sig bland annat tele-, data- och informationstjänster.
- Soloföretagens varuexport ökar snabbast. Den har ökat nästan 240 procent mellan år 2000 och 2017. Som soloföretag räknas de företagare som inte har några anställda. Motsvarande siffra för de medelstora företagen (50-249 anställda) är 87 procent.
- 20 procent av de svenska företagen upplever ökad konkurrens på sin inhemska marknad från utlandet. En lösning på det är att företagen själva blir internationella, så att de kan dra nytta av internationaliseringens positiva sidor och inte bara utsättas för dess negativa sidor.
- På branschnivå uppger en stor andel företagare inom Byggverksamhet samt Transport och magasinering att konkurrensen har ökat från utländska företag. Detta trots att de samtidigt är bland de branscher som är minst internationella. Konkurrensen från utländska företag stängs alltså inte ute bara för att företagen själva enbart är verksamma i Sverige.
- Storföretagen står fortfarande för merparten av varuexporten. Maskinindustrin är den största varugruppen inom svensk exportindustri och omfattar 14 procent av Sveriges totala varuexport. Här hittar vi till exempel maskiner för särskilda industrier och metallbearbetningsmaskiner.
- Globaliseringen gör att företag och branscher i högre utsträckning delar upp arbetsmomenten i produktionen mellan olika regioner och länder. För Sveriges del har det inneburit att stora företag i första hand växer utomlands och behåller kunskapsintensiv verksamhet här hemma. Små och medelstora företag växer i större utsträckning i Sverige eftersom de inte lika ofta bedriver verksamhet i andra länder.
- Baserat på varuvärdet går mer än hälften av exporten till EU-länder. Tyskland och Norge är de enskilt viktigaste exportmarknaderna för svenska företag. Därefter USA och våra nordiska grannländer Finland och Danmark.
- De faktorer som flest företag ser som stora hinder för export är bristande resurser i företaget, kostnaderna för internationalisering och brist på kontaktnät och nätverk. Men utmaningarna skiljer sig till viss del mellan olika branscher och företagsstorlekar. Generellt upplever till exempel mikroföretagen med 0-9 anställda större problem med finansiering än företag av andra storlekar.
- Idag upplevs språkliga och kulturella hinder som ett betydligt mindre hinder för internationalisering. Personer med utländsk bakgrund, med goda kunskaper om andra språk och kulturer, kan här bidra till att öppna dörrar till nya marknader och på olika sätt gynna företagens verksamhet i utlandet.
Vill du läsa rapporten i sin helhet så hittar du den på Tillväxtverkets hemsida. Och glöm inte att hålla utkik efter de andra delarna i vår artikelserie som vi kommer publicera!
Källa: Rapporten Nya Trender inom export och import, december 2018, Tillväxtverket.